Klardrömmar.
Sitter och lyssnar på Pate Mustajärvi igen och kom ihåg att jag faktiskt har klardrömmar rätt ofta (när jag väl kommer ihåg mina drömmar).
En klardröm är när man vet att man drömmer och när man själv kan kontrollera sig själv. Minns en dröm speciellt som jag hade för ett par månader sen.
Det började med att jag flög över ett grannskap någonstans i en annan stad. Just då visste jag inte att det var en klardröm, men det var intressant att se alla hög- och radhus under mig. Jag landade på ett tak och öppnade dörren för att komma in i trapphuset för att gå hem till min kompis Monika (jag känner ingen som heter så, lustigt). Jag öppnar dörren till hennes lägenhet och klampar in, där sitter hon och gråter i soffan och hennes pappa (som för övrigt var alkoholist) gick fram och tillbaka och svor och gapade. Pratade med Monika och undrade vad som hade hänt. Hon sa att hennes pappa hade puttat ner hennes mamma från deras balkong. De bodde inte direkt lågnt nere heller, roughly estimated låg väl huset på ca 15-20 våningar och de bodde långt över mitten. Huset såg ut något sånt här, de var de enda som hade en balkong som gick runt hörnet. Nu är bilden förvisso inte exakt så som det såg ut i min dröm, min mina paintskills är sjukt gg.
Den sidan till vänster gick från köket till vardagsrummet, och tydligen hade Monkias mamma stått där och röket då han lyft upp henne och kastat henne över räcket. När jag flög över huset hade jag inte sett någonting, men som sagt, visste inte att det var en klardröm. På något vänster står jag i nästa sekund framför hennes pappa och bråkar med honom och från ingenstans har han en golfklubba i handen och det var då jag insåg att jag drömde. Jag lyckas fly in på toaletten efter att han riktat några svingar mot mig, men han stod och bankade på den. På något vänster hittade jag en hink med blod under handfatet, så jag öppnar dörren och kastar det över honom samtidigt som jag springer ut i trapphuset. Helt plötsligt har det blivit mörkt och jag springer och knackar på så många dörrar jag kan. Anledningen till att jag greps av panik till att börja med är att, även fast man är i en dröm, så känner man känslor som man skulle känt i verkligheten också. Anledningen till att jag flydde var också för att jag inte hade lust att bli slagen i huvudet med en golfklubba, det är inte skönt att vakna på det sättet (har haft en tidigare klardröm då jag åkte bil och vi körde av en bro). Jag lyckas få komma in till en liten kinesisk tant (eller ja, kinesisk vet jag inte, men hon hade mörkt hår och var mycket liten). Hon hade en enormt stor hund, en svart, som snällt låg i hallen. Berättade allting för henne och hon frågade om hon skulle ringa polisen. Jag svarade lugnt "ingen fara, jag drömmer, men är det lugnt om jag sover här?". Hon sa att det var okej och jag gick och la mig hos hunden som säkert var två gånger större än en vanlig hund. Pälsen var väldigt mjuk och hon var varm. När jag sakta men säkert somnade in i drömmenvaknade jag lugnt på riktigt.
- Laura.
